Likabehandlingsplanen i praktiken – ett gott exempel

#förvarjeenskildelev.

Vi har tidigare i bloggen koncentrerat oss på hur ett organiserat arbete kring likabehandling kan och till och med bör se ut. Vi har i vår presentation av en sådan organisationsmodell presenterat huvudmannens ansvar och exempel på hur vi arbetar i Huddinge kommun samt dessutom visat på hur viktig rektorns roll är i att bedriva ett systematiskt arbete. Vi kände nu att vi ville börja visa på goda exempel, exempel på hur planen mot diskriminering och kränkande behandling omsätts i praktiken. Något vi har börjat titta mer på i kommunen är hur vi arbetar med mätbara förebyggande mål och hur vi kan följa upp detta. I vår screening av goda exempel i Huddinge såg vi hur det arbetades på Hörningsnässkolans RO och speciellt deras arbete med rastverksamheten. Vi bestämde därför att åka till de centrala delarna av Huddinge för att besöka skolan och spela in vårt nästa Vodcast-avsnitt på plats. Till skillnad från våra andra inspelningar som vi gjort i Östra Grundskolans Green screen-studio satte vi upp en provisorisk scen i biblioteket på Ängsässkolan. Som vanligt är inspelningen gjord av en iPad med hjälp av appen TouchCast och med denna gång extra-filmad i Periscope.  För att hitta hela bakom-scenen inspelningen så kan ni söka upp @danielgausel på periscope eller twitter.

Nog om teknikaliteter, kolla in avsnittet där vi får möta skolledare, lärare och elever från Hörningsnässkolan som berättar om hur de arbetar och vilka resultat de faktiskt har fått. Diskutera gärna det du ser, hör och tänker på via sociala medier på #förvarjeenskildelev


Likabehandling – rektors ansvar

#förvarjeenskildelev Svårare än så behöver det inte vara. När vi planerar våra verksamheter, bygger våra organisationer eller utvärderar vår senaste lektion. Har vi gjort det vi behöver göra för varje enskild elev? Diskrimineringslagen finns just för det ändamålet, att vi inte ”glömmer” bort den där enskilda eleven som av någon anledning inte kan vara med. Redan på den första sidan i läroplanen kan vi läsa att ingen ska i skolan utsättas för diskriminering och att sådana tendenser aktivt ska motverkas. Det mest aktiva vi kan göra borde vara att redan i planeringsstadiet se till att vi skapar en verksamhet #förvarjeenskildelev !

Välkomna till vårt andra blogginlägg i temat likabehandling. Inlägget och vodcasten handlar om rektors roll och ansvar i likabehandlingsarbetet. Till vodcasten har vi bjudit in Semira Vikström som är rektor på Visättraskolan  här i Huddinge. Mer om deras arbete och diskussion i vodcasten. Men vi kan redan här i bloggen avslöja att en viktig del i Semira och Visättraskolans arbete var införandet av en ny roll på skolan nämligen rollen som elevhälsosamordnare. Erik Hall förklarar bakgrunden i sitt blogginlägg här: Tankar och idéer om organisationen av elevhälsan på skolan bollades oss emellan och vi insåg att det på skolan behövdes en funktion som fungerade som spindel i nätet för elevhälsoarbetet. “Spindeln” var nödvändig för att få samverkan (mellan elevhälsoteamet och övriga aktörer kring våra elever såsom övrig personal, vårdnadshavare och externa aktörer) att fungera.

Lagstiftningen gällande rektors roll i arbete med diskriminering och kränkande behandling är tydlig när det gäller de olika delarna av arbetet. Rektorn ska ha kännedom om, fördela arbetet samt rapportera till huvudman när en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten (Skollagen 6 kap, 10§). I Diskrimineringslagen förtydligas rektors roll i det främjande och förebyggande arbetet med att rektor och skolorna ska göra allt de kan för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna.

För att lyckas väl i sitt arbete som rektor med likabehandlingsarbete pekar forskning på att i framgångsrika skolor är rektorer mer uppmärksamma på och ställer större krav på sig själva och på skolan när det gäller mobbning och kränkningar. Det verkar även som att förhållandet till lärarna eller de som mest aktivt arbetar med likabehandling är viktigt och att rektorerna är öppna och resonerande i det förhållandet. Detta tillsammans med en tydlig struktur i arbetet och de värderingar som man vill ska genomsyra skolan återspeglas i och får stöd av skolans rutiner.

Vi hamnar därmed återigen i frågan om vikten av en tydlig organisation kring likabehandlingsarbetet. Vi har tidigare i bloggen visat den organisationsmodell som vi arbetat fram i Huddinge kommun som bygger på lagkraven och Skolverkets allmänt råd och utgår från att rektor och skolan sätter tydliga strukturer och rutiner. Sen är det viktigt att komma ihåg att att alla skolor ser olika ut och att organisationen därför alltid kommer se olika ut. Men i organisationen tänker vi att det är viktigt att ha olika central funktioner och att rektor ska finnas med i de forum där likabehandling diskuteras och arbetas med. Det är, exempelvis, rektors ansvar att arbeta fram och sedan levandegöra Planen mot diskriminering och likabehandling och att detta görs inom strukturen och tillsammans med personalen.

Att arbeta aktivt, strukturellt och systematiskt med gemensamma värderingar visar sig alltid vara det mest framgångsrika #förvarjeenkildelev.

 


#Huddingevisar tycker till om trygghet

#förvarjeenskildelev Den numera traditionella Huddinge visar är otroligt uppskattat bland Huddinges pedagoger, det känns på stämningen och vi vill verkligen plussa er på förvaltningen som kämpar för att ge detta till oss, tack! Det är fantastiskt att vi lyckas få hit externa föreläsare så som Barbro Westlund och Martin Fernström, men kanske den största vinsten är det utbyte som sker mellan Huddinges pedagoger som delar med sig av sina framgångsrecept – härligt!

För Likabehandlingsbloggen var såklart Dona Hariri, jurist från Barnombudsmannen, och rapporten #Välkommen till verkligheten av största  intresse. Rapporten från 2015 som innehåller intervjuer från 89 barn och ungdomar om deras verklighet i skolan, en verklighet som tar upp trakasserier och kränkningar. Rapporten bygger som sagt på barnens röst genom citat och är uppdelad i tre stycken; Stödet, Processen samt Upprättelsen. Rapporten bör läsas i sin helhet och vi tänker att det finns all anledning till att återkomma till den i bloggen men i korthet kan vi, precis som Dona gjorde i föreläsningen, ta upp vikten av närvarande vuxna som har elevernas förtroende, att barn måste få veta var man ska vända sig, stöd till både de som blivit utsatta men även de som utsatt, elevernas rätt till att vara delaktiga i likabehandlingsarbetet, förtydligande av huvudmannens roll och att barn och vårdnadshavare ska ha vetskap om det. Rapporten avslutar med förslag till förändring där man vill:

  1. Lagstifta om barnens rätt att få information och stöd.
  2. inrätta lokala oberoende barn- och elevombud.
  3. anpassa myndigheter för barn och unga.
  4. skärp barnets skydd mot kränkningar och våld från vuxna.

 

Läs gärna rapporten och diskutera med oss!

Slutligen, frågan vi ställde till de vi mötte på Huddinge visar var: vad är en trygg skola för dig? Svara gärna på sociala medier på #förvarjeenskildelev


Likabehandling med på Huddinge Visar

”Vårt mål och förhoppning är att vi kan bidra till sätta likabehandlingarbete högre upp på agendan ute bland skolorna och våra medarbetare.”

Det är vårt självklara mål med skrivandet av den här bloggen och inspelningarna av våra vodcast-avsnitt. I tider som präglas som aldrig förr av skolutveckling i allmänhet och digitaliseringen i synnerhet så upplever vi att trygghetsarbetet inte får samma fokus. Samtidigt vet vi att det görs så otroligt mycket bra arbete ute på skolorna men att det inte på samma sätt får ta plats när vi pratar om våra skolor. I styrgruppen för Nätverk för Likabehandling vill vi medverka till att öka resultaten för trygghet på skolorna. Ett sätt att göra det är att försöka synliggöra hur vi kan ge stöd till skolorna. Under Huddinge Visar har vi en monter där vi tydliggör på vilka sätt vi kan ge detta stöd. Har du möjlighet så stanna gärna en stund hos oss, oavsett vilken roll du har på din skola.

Slutligen, kom ihåg att det vi gör ska vi göra #förvarjeenskildelev!


likabehandling och mobbing – ett medialt återuppvaknande?

Ingen är fegis men ingen vågar. Mina ord skrivna för ett antal år sedan, ord som sedermera blev till en hel låttext. Jag tror mig minnas bakgrunden till att jag då satte pennan till pappret och förvandlade min känsla till ord. Det var vid den perioden ett medialt fokus på mobbing och framförallt på den mobbingen som fick fortgå. Den som fortsatte att ske dag ut och dag in utan att någon såg eller ville se. Då fick det mediala fokuset mig att reflektera och kanske börja brinna lite mer för frågan. Är det samma sak idag, behöver vi ett medialt fokus för att på allvar kunna diskutera mobbing och likabehandling?

Idag ser vi återigen ett gediget medialt fokus på mobbing och på likabehandling och vi ser det utifrån flera perspektiv. Utbildningsradions satsning #Lärlabbets sex inledande avsnitt handlade om olika aspekter av likabehandlingsarbetet. Vi kan ju med stolthet säga att Huddinge kommun hade hela fyra stycken deltagare i de paneler som fanns med i programmet. Den här veckan startade även SVT:s Morgans Mission där vi får följa skådespelaren Morgan Alling och en årskurs åtta i Ystad i deras kamp mot mobbingen. Dessutom kan vi även se Musse Hasselwall och Martina Haag i nya serier om mobbing på SVT. Oavsett vad man tycker om innehållet och förhållningssättet i dessa program så är det bra att mobbingen synliggörs och att likabehandlingsarbetet kommer högre upp på agendan. För det är där frågan ska vara, högst upp. Men jag kan inte hjälpa att undra om vi skulle kunna ha en annan ingångsvinkel, en som inte genom sin frågeställning indirekt visar på att skolan misslyckas med trygghetsuppdraget. En serie som Morgans mission antyder att skolan inte ser, kan kartlägga eller framgångsrikt arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Jag tyckte om Lärlabbets ingångsidé att det var ett program av, med och för oss som arbetar i skolan. Ett program i bästa dela-kultur där vi sprider goda exempel inom professionen. Tyvärr sänds det på en mindre bra sändningstid vilket jag tror tyvärr inte gett den spridning som de hade hoppats på och därmed inte lyckats på riktigt bidra till att frågorna klättrat uppåt på agendan. Ett tydligt tecken på det är den mer eller mindre obefintliga twitter-diskussionen efter programmen. En snabb jämförelse med den spridning som Morgans mission har och vi ser en helt annan bild, ett twitter-flöde som mer eller mindre unisont hyllar programmet där vissa röster vill att programmet görs obligatoriskt för alla som jobbar inom skola.

Igen ser vi ett medialt fokus med draghjälp av kändisar, ett fokus som tvingar politikerna att diskutera mobbing och likabehandling. Och frågan kvarstår, behöver vi den mediala uppmärksamheten för att frågan ska hamna högst upp på agendan?

Varför ska vi vara där för andra?
När vi har så mycket för oss själva
Att hinna med och vara lyckliga
Vem skulle oss någonsin kunna klandra
För att vi inte stannar upp och frågar
Hur någon okänd mår och känner?
När vi inte ens gör det med våra vänner?
Ingen är fegis men ingen vågar

 

 

 


Nätverk och organisation – nu kör vi!

 

#förvarjeenskildelev avsnitt 1 med Karin Särkjärvi Zettervall.
Av och med:Erik Hall Svensson (kurator), Kiltorp (rektor),  Daniel Gausel (biträdande rektor)


 

#förvarjeenskildelev. Svårare än så är det egentligen inte. Det vi gör i skolan gör vi för varje enskild elev oavsett om det handlar om att skaffa den bästa lärandesituationen, ha den bästa skolexpeditionen eller se till att ha tillräckligt många rastvakter ute samtidigt. Det ska synas i varje planering och frågan bör alltid ställas i våra diskussioner: är det här det bästa vi kan göra för varje enskild elev?

Välkomna till vår bloggstart! Vi som författar detta är två skolledare som skriver på uppdrag av Nätverket för likabehandling, ett nätverk som är upprättad från förvaltningsnivå och som leds av Karin Särkijärvi Zettervall. (På Insidan kan du läsa mer om nätverket!) I bloggen kommer vi att behandla frågor som berör likabehandling och arbetet mot kränkningar och diskriminerande behandling, allt från organisationsnivå ner till det faktiska mötet med eleverna. För att tydliggöra detta kommer vi att utgå från Huddinge kommuns förslag på organisationsmodell för likabehandlingsarbete. Modellen bygger på gällande lagar samt allmänna råd. Varje blogginlägg kommer dessutom att innehålla ett Vodcast-avsnitt där vi samtalar om det aktuella ämnet tillsammans med minst en gäst. I detta första skälvande avsnitt har vi såklart bjudit in Karin i ett samtal om vikten av att man på huvudmannanivå arbetar för ett strukturerat och systematiskt likabehandlingsarbete ute på skolorna. Vi kommer i de efterföljande inläggen behandla våra olika kugghjul utifrån olika perspektiv. Vårt mål och förhoppning är att vi kan bidra till sätta likabehandlingarbete högre upp på agendan ute bland skolorna och våra medarbetare.

Organisationsförslag 2015-09-03 [sparad automatiskt]

I skollagens sjätte kapitel behandlas Åtgärder mot kränkande behandling. Huvudmannens ansvar är övergripande och det åligger dem att se till att varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. I detta ligger att skolorna ska skriva en Plan mot diskriminering och kränkande behandling, göra kontinuerliga kartläggningar och en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun arbetar idag aktivt för att uppfylla det som skollagen kräver. Varje skola kan få stöd genom nätverket, genom de kommungemensamma kartläggningsenkäterna och genom uppföljning av likabehandlingsplanerna. Nätverket har även tagit fram personer som kan bistå skolorna i olika frågor, till exempel finns Erik Hall Svensson och Carola Fuentes som kan ge råd och stöd i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling och Daniel Gausel i organisationsfrågor. Det går alltid att höra av sig till oss eller till Karin och Jennie Vellner på förvaltningen.

En viktig poäng med organisationsmodellen är att det har visat sig att skolor med få kränkningar har en stabil organisation och ett samarbetande klimat. Stabilitet i verksamhetens innehåll och struktur skapar trygghet. Personal och elever ska kunna förlita sig på att de ramar för arbetet som gäller på skolan inte glider eller plötsligt ändras och att det finns tydliga normer och värden. Dock är det viktigt att organisationen inte blir för stabil så att det bildar en slutenhet, det måste finnas en öppenhet för olika erfarenheter och förändringar. (Se Å. Söderström, Vi vill ju så väl och ändå kan det bli fel i Skolverkets antologi Kränkningar i skolan) Vi vet om att det görs så otroligt mycket bra saker på våra skolor men vi ser också att med en tydligare struktur kommer vi  mer tydligt arbeta för trygghet och en skolkultur där vi arbetar för varje enskild elev.

Slutligen vill vi att uppmärksamma er på att ni kan följa oss på twitter och då i första hand på taggen #förvarjeenskildelev men även @danielgausel och @akiltorp. Ju mer diskussioner desto bättre blir vi!