Likabehandling – rektors ansvar

#förvarjeenskildelev Svårare än så behöver det inte vara. När vi planerar våra verksamheter, bygger våra organisationer eller utvärderar vår senaste lektion. Har vi gjort det vi behöver göra för varje enskild elev? Diskrimineringslagen finns just för det ändamålet, att vi inte ”glömmer” bort den där enskilda eleven som av någon anledning inte kan vara med. Redan på den första sidan i läroplanen kan vi läsa att ingen ska i skolan utsättas för diskriminering och att sådana tendenser aktivt ska motverkas. Det mest aktiva vi kan göra borde vara att redan i planeringsstadiet se till att vi skapar en verksamhet #förvarjeenskildelev !

Välkomna till vårt andra blogginlägg i temat likabehandling. Inlägget och vodcasten handlar om rektors roll och ansvar i likabehandlingsarbetet. Till vodcasten har vi bjudit in Semira Vikström som är rektor på Visättraskolan  här i Huddinge. Mer om deras arbete och diskussion i vodcasten. Men vi kan redan här i bloggen avslöja att en viktig del i Semira och Visättraskolans arbete var införandet av en ny roll på skolan nämligen rollen som elevhälsosamordnare. Erik Hall förklarar bakgrunden i sitt blogginlägg här: Tankar och idéer om organisationen av elevhälsan på skolan bollades oss emellan och vi insåg att det på skolan behövdes en funktion som fungerade som spindel i nätet för elevhälsoarbetet. “Spindeln” var nödvändig för att få samverkan (mellan elevhälsoteamet och övriga aktörer kring våra elever såsom övrig personal, vårdnadshavare och externa aktörer) att fungera.

Lagstiftningen gällande rektors roll i arbete med diskriminering och kränkande behandling är tydlig när det gäller de olika delarna av arbetet. Rektorn ska ha kännedom om, fördela arbetet samt rapportera till huvudman när en elev blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten (Skollagen 6 kap, 10§). I Diskrimineringslagen förtydligas rektors roll i det främjande och förebyggande arbetet med att rektor och skolorna ska göra allt de kan för att förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna.

För att lyckas väl i sitt arbete som rektor med likabehandlingsarbete pekar forskning på att i framgångsrika skolor är rektorer mer uppmärksamma på och ställer större krav på sig själva och på skolan när det gäller mobbning och kränkningar. Det verkar även som att förhållandet till lärarna eller de som mest aktivt arbetar med likabehandling är viktigt och att rektorerna är öppna och resonerande i det förhållandet. Detta tillsammans med en tydlig struktur i arbetet och de värderingar som man vill ska genomsyra skolan återspeglas i och får stöd av skolans rutiner.

Vi hamnar därmed återigen i frågan om vikten av en tydlig organisation kring likabehandlingsarbetet. Vi har tidigare i bloggen visat den organisationsmodell som vi arbetat fram i Huddinge kommun som bygger på lagkraven och Skolverkets allmänt råd och utgår från att rektor och skolan sätter tydliga strukturer och rutiner. Sen är det viktigt att komma ihåg att att alla skolor ser olika ut och att organisationen därför alltid kommer se olika ut. Men i organisationen tänker vi att det är viktigt att ha olika central funktioner och att rektor ska finnas med i de forum där likabehandling diskuteras och arbetas med. Det är, exempelvis, rektors ansvar att arbeta fram och sedan levandegöra Planen mot diskriminering och likabehandling och att detta görs inom strukturen och tillsammans med personalen.

Att arbeta aktivt, strukturellt och systematiskt med gemensamma värderingar visar sig alltid vara det mest framgångsrika #förvarjeenkildelev.

 


Likabehandling med på Huddinge Visar

”Vårt mål och förhoppning är att vi kan bidra till sätta likabehandlingarbete högre upp på agendan ute bland skolorna och våra medarbetare.”

Det är vårt självklara mål med skrivandet av den här bloggen och inspelningarna av våra vodcast-avsnitt. I tider som präglas som aldrig förr av skolutveckling i allmänhet och digitaliseringen i synnerhet så upplever vi att trygghetsarbetet inte får samma fokus. Samtidigt vet vi att det görs så otroligt mycket bra arbete ute på skolorna men att det inte på samma sätt får ta plats när vi pratar om våra skolor. I styrgruppen för Nätverk för Likabehandling vill vi medverka till att öka resultaten för trygghet på skolorna. Ett sätt att göra det är att försöka synliggöra hur vi kan ge stöd till skolorna. Under Huddinge Visar har vi en monter där vi tydliggör på vilka sätt vi kan ge detta stöd. Har du möjlighet så stanna gärna en stund hos oss, oavsett vilken roll du har på din skola.

Slutligen, kom ihåg att det vi gör ska vi göra #förvarjeenskildelev!


Nätverk och organisation – nu kör vi!

 

#förvarjeenskildelev avsnitt 1 med Karin Särkjärvi Zettervall.
Av och med:Erik Hall Svensson (kurator), Kiltorp (rektor),  Daniel Gausel (biträdande rektor)


 

#förvarjeenskildelev. Svårare än så är det egentligen inte. Det vi gör i skolan gör vi för varje enskild elev oavsett om det handlar om att skaffa den bästa lärandesituationen, ha den bästa skolexpeditionen eller se till att ha tillräckligt många rastvakter ute samtidigt. Det ska synas i varje planering och frågan bör alltid ställas i våra diskussioner: är det här det bästa vi kan göra för varje enskild elev?

Välkomna till vår bloggstart! Vi som författar detta är två skolledare som skriver på uppdrag av Nätverket för likabehandling, ett nätverk som är upprättad från förvaltningsnivå och som leds av Karin Särkijärvi Zettervall. (På Insidan kan du läsa mer om nätverket!) I bloggen kommer vi att behandla frågor som berör likabehandling och arbetet mot kränkningar och diskriminerande behandling, allt från organisationsnivå ner till det faktiska mötet med eleverna. För att tydliggöra detta kommer vi att utgå från Huddinge kommuns förslag på organisationsmodell för likabehandlingsarbete. Modellen bygger på gällande lagar samt allmänna råd. Varje blogginlägg kommer dessutom att innehålla ett Vodcast-avsnitt där vi samtalar om det aktuella ämnet tillsammans med minst en gäst. I detta första skälvande avsnitt har vi såklart bjudit in Karin i ett samtal om vikten av att man på huvudmannanivå arbetar för ett strukturerat och systematiskt likabehandlingsarbete ute på skolorna. Vi kommer i de efterföljande inläggen behandla våra olika kugghjul utifrån olika perspektiv. Vårt mål och förhoppning är att vi kan bidra till sätta likabehandlingarbete högre upp på agendan ute bland skolorna och våra medarbetare.

Organisationsförslag 2015-09-03 [sparad automatiskt]

I skollagens sjätte kapitel behandlas Åtgärder mot kränkande behandling. Huvudmannens ansvar är övergripande och det åligger dem att se till att varje verksamhet bedriver ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. I detta ligger att skolorna ska skriva en Plan mot diskriminering och kränkande behandling, göra kontinuerliga kartläggningar och en skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun arbetar idag aktivt för att uppfylla det som skollagen kräver. Varje skola kan få stöd genom nätverket, genom de kommungemensamma kartläggningsenkäterna och genom uppföljning av likabehandlingsplanerna. Nätverket har även tagit fram personer som kan bistå skolorna i olika frågor, till exempel finns Erik Hall Svensson och Carola Fuentes som kan ge råd och stöd i arbetet med plan mot diskriminering och kränkande behandling och Daniel Gausel i organisationsfrågor. Det går alltid att höra av sig till oss eller till Karin och Jennie Vellner på förvaltningen.

En viktig poäng med organisationsmodellen är att det har visat sig att skolor med få kränkningar har en stabil organisation och ett samarbetande klimat. Stabilitet i verksamhetens innehåll och struktur skapar trygghet. Personal och elever ska kunna förlita sig på att de ramar för arbetet som gäller på skolan inte glider eller plötsligt ändras och att det finns tydliga normer och värden. Dock är det viktigt att organisationen inte blir för stabil så att det bildar en slutenhet, det måste finnas en öppenhet för olika erfarenheter och förändringar. (Se Å. Söderström, Vi vill ju så väl och ändå kan det bli fel i Skolverkets antologi Kränkningar i skolan) Vi vet om att det görs så otroligt mycket bra saker på våra skolor men vi ser också att med en tydligare struktur kommer vi  mer tydligt arbeta för trygghet och en skolkultur där vi arbetar för varje enskild elev.

Slutligen vill vi att uppmärksamma er på att ni kan följa oss på twitter och då i första hand på taggen #förvarjeenskildelev men även @danielgausel och @akiltorp. Ju mer diskussioner desto bättre blir vi!